bystromliffner

Nähä, då var det väl dags för en liten uppdatering. Kära vänner, jag jobbar på och jonglerar så gott jag kan. Igår redovisades den sista av den mängd olika kurser, projekt och kampanjer jag arbetat med de senaste veckorna (eller månaderna rättare sagt). Allt har gått som solskensdagar- det är ju faktiskt konstigt att inte fler saker gått åt he-piiip-te. Om man ska tro på lagen om alltings jävlighet så borde jag ha stupat för länge sen, men jag står stadig, om än lite trött.

Ett axplock från veckornas arbete följer här:

Sitter och väntar på att någon ska ringa på dörren. Bara så där. Gärna någon som har en nybakad paj med sig och då skulle jag koka te och vi skulle lyssna på Kent och tända lamporna i fönstret, glömma att det regnar, för vi skulle ha så kul och skratta så mycket att tiden flög och det inte spelade någon roll.

Men jag har bott här i nio och en halv månad och ännu har det inte hänt, inte en endaste gång, att någon bara lite i förbifarten tittat in och hälsat på. Det är inte så konstigt, för det här är inte en  okynnes-hälsa-på-plats, och det gör inget- för det mesta.

Men just ikväll hade det varit förbaskat trevligt. Det har varit måndag ända sen jag vaknade i morse, och det har krupit under skinnet på mig och liksom lagt sig som en tung, blöt filt över världen (eller mitt hörn av den) och jag önskar mig glamour och romantik, jag önskar att jag var fantastiskt kreativ hela tiden och att allt var vackert och smakade lite sött och gröna-äpplen-syrligt och friskt. Det gör det inte, det smakar nästan ingenting men lämnar en lite fadd smak i munnen.

Vi är inte så bra på att skriva här.. Men ikväll är det ledigt och jag borde förvisso skriva hemtenta nu, men förutom det så har jag tid över att sitta och knåpa ihop det här. Så att du får veta vad jag har för mig och slipper gå och undra dig fördärvad (som jag ju vet att du gör).


så här började min dag, med sol i ögonen, färsk frukt och kaffe i lugn och ro. mmm, söndag..

Igår blev jag inbjuden att drick öl och spela rock'n'roll med en bunt vänner. Hittade dem i en rökig replokal på hisingen och det är en fantastisk känsla när man kopplar in elgitarren och bara får tokröja. Jag och nio svettiga män spelade (och drack öl) som galningar till sena natten



den gamla rockstjärnedrömmen vaknar ur sin djupa sömn. Rock on!

Mikael har kommit hem och nu när jag fått lite tid att vänja mig vid det så känns det fantastiskt bra. Det blev lite chockartat till en början, när jag nu gått och vant mig vid att få skräpa runt för mig själv, nynna högt när ingen hör, sitta hemma och rita till mitt i nätterna och inte ha någon att ringa till och berätta var jag är, vad jag gör, vad jag ätit och hur snart jag tänkt vara någon annan stans.. nu låter det ju som om han håller på och jagar mig och ska ha koll på allt jag gör. Så är det ju alltså inte, men det är ändå skillnad på att inte ha någon att rapportera till på nästan tre månader och sen plötsligt ha någon som undrar vad man har för sig all tid han inte själv får vara med. Det är såklart en av de mysiga sakerna med att vara förälskad, men det är väldigt mysigt att ha all ledig tid för sig själv också. Nu har jag acklimatiserats i alla fall, och då drar han till hemsedal. Så får jag vara ifred ett par dagar till.

























vårsolen får en att längta efter sådana här fina sommarkvällar..

Nu har det krånglat liiite till med flytten och det blir nog ändå inte förrän första veckan i april. Det gör inget, så får det bli. Men mamma pratade om att ändå komma hit helgen runt 27e och att du kanske ville komma då också? Jag saknar dig trehundramiljardersmiljoners ton och en bägare glass med karamellströssel- så mycket!


det har snart gått tre månader sen vi sågs och då hade vi så här roligt..


..och så här...



...och så här! icke att förglömma.

Jag ska äta godis och se klart Charlie and the chocolate factory, som jag och Sofie såg i på i fredags. Först var vi ute och åt, Mikael var också med, och sen skulle vi gå vidare och ta en liten drink nånstans, men vi var trötta som sju höga hus och gick hem som två gamla tanter runt nio på kvällen, köpte godis och skulle kolla på barnfilm, men jag somnade mitt i. Jag ska visst skriva tenta också.. imorrn. Herre min gud, en tjej måste väl få vara lite ledig ibland också!!

Adjöken fröken!

Vi var på ölands djurpark någon gång för mycket länge sedan, det var jag, catrin och kristin. När inträdet är betalt så får man tillgång till hela parken, hela dagen. Först springer man längs vägen kantad med djurburar- tar några kort på söta apor och fina påfåglar och sen vidare. Målet är karusellparken och allra helst bergochdalbanan. Där står man i en lång kö, länge. Sen får man sätta sig i en blå vagn och vänta spänt innan den med ett litet ryck sätter sig i rörelse och börjar avverka sin tur längs rälsen. Långsamt, långsamt uppför ett berg, sen stå nästan helt stilla i ett par olidliga sekunder, innan den verkar släppa taget om skenorna och störta ner mot en säker död. Förutom att den säkra döden är helt osäker, och nånstans halvvägs känner man fästet i verkligheten, vagnen bromsar in och vi når dalen i maklig takt.. Och så snabbt ur vagnen och tillbaka till kön för att få göra om det hela igen och igen och igen.

Nu förtiden har jag svårare att förstå varför man frivilligt ger sig av på en sådan tur, att man till och med kan tänka sig att köa för det. De senaste dagarna har varit som det där besöket på djurparken, och jag hade aldrig ställt mig i någon kö för att få vara med i den här karusellen. Vi ska flytta, jag har tackat nej till en lägenhet och lutar nu mera åt att sälja av och magasinera allt jag har så att jag kan ge mig ut och resa utan att behöva tänka på bohag och betalning av hyra. Så har jag köpt en resa till Milano; jag och M åker sista mars. Till sommaren lutar det åt korsika, två månader. Men sommaren är lång och jag funderar på att resa iväg en månad nån annanstans.. Syster, följ med! Har inte du en massa betald semester då? Du vill ju åka till indien skrev du, eller vad sägs om indonesien? Eller centralamerika? För jag funderar på att resa själv, men jag är egentligen lite för feg och jag tycker egentligen inte alls om att vara själv.


Jag måste nog bli lite modigare. snabbt.

Skolan är det lugnaste momentet just nu, det som hittills varit så mycket nytt och omtumlande med, känns plötsligt tryggt och rutinartat. Jobbet är en karusell i sig och jag ska inte skriva för mycket om det här, men jag slutar inte förvånas över människors tilltag när de blir vintervädersunderstimulerade (säg det tio gånger). Det är svåra tider för restaurangbranchen och nedskärningarna drabbar även ett ställe där solen alltid skiner, det medför oro, stress och missunnsamhet. Så det blir till att jobba de timmar man får nu, för de lediga helgerna kommer nog bli allt fler och då kan jag passa på att hälsa på min ljuvliga familj- min fantastiskt underbara mamma och min otroligt fenomenala far, min genomextraordinära bror, min superspektakulära lilla syster och min häpnadsväckande makalösa storasyster! (och det skriver jag inte bara för att jag vet att ni läser det här, det är ord sprungna ur djupet av mitt hjärta).

Måste bara visa denna fantastiskt söta film som Ida har gjort. Eller gjort och gjort förresten, Hon har ju bara filmat verkligheten. Så håll tillgodo. En verklighetsskildring, AKA en dokumentär om hur det kan vara i Solhem. Vårat magiska barndomshem!





Här är ännu en film om hur det kan gå till när man inte har alla bestick i lådan. Ida, du är ju helt otrolig.



Jo, allt du ser är sant. I alla fall baserat på en sann historia. Vad skulle det annars vara? Bara lite mer fantastiskt.

Ida du är en sann konstnär!!

Kram från storasyster

Imorse kom målaren, en storväxt karl med pojkaktigt ansikte. Han var dövstum och tog utan omsvep tag i renoveringen av vårat kök och ena sovrummet. Jag låg kvar i sängen med förkylningen som ett minfält i huvudet. Strax innan elva knackade det på dörren och när jag öppnade stod målaren där med telefonen utsträckt mot mig. "vi ses igen på måndag, då blir det klart" och när jag nickat så han förstått att jag läst klart tog han snabbt tillbaka telefonen, raderade texten och knappade in "nymålat, akta väggarna" och så visade han med vana charader att jag skulle akta axlarna från att stöta emot dörrkarmarna. jag tecknade ett 'båda tummarna upp' och mimade "perfekt", sen gick han och jag bestämde mig för att det var en ovanlig morgon och jag behöver ta mig i kragen.
   Jag tycker genast lite illa om mig själv när jag blir sjuk, känner ett litet förakt sippra fram. Förr i tiden kunde jag älska den legitima ursäkten att få stanna i sängen, men jag har inget kvar jag vill smita ifrån. Det är nog en väldigt bra sak förstås, jag trivs ju med vardagens plikter och har ingen önskan om att få slippa ifrån. Jag vill fixa det här och jag vill göra det bra.
  
Så tummen ur och skorna på. Mina grannar har bråkat konstant i veckor, ungarna har gallskrikit (speciellt kolikbarnet) och mamman såg olycklig och trött och grå ut när jag mötte henne i trapphuset. Då kunde jag tacksamt glömma min förkylning en stund och tänka "Tack som f-n att inte jag är hon". Är det okej att basera dagens humör på skadeglädje, fast det är nog fel ord. Jag är ju inte glad över att hon är olycklig, bara glad att det inte är jag som har fem ungar, varav den ena är en bebis som ylar 24,5 timme om dygnet (ingen vet hur ungen hiner).






Jag hade ett fantastiskt jullov. Var så skönt att komma iväg och att träffa er, hela familjen. Önskar att det var lättare, närmare, billigare, mer tid.. Ni vet. Jag önskar att Göteborg låg nånstans i oskarshamnstrakten. Jag vill träffa er mycket mer, det är ändå två olika saker att tillhöra familjen och träffas ibland och att faktiskt känna varandra. Kom hit vettja, hela bunten, flytta hit. Vårt hav är mycket renare!:) Älskar er.

Ida du är så vacker

Hmm det verkar som att någon vill lägga locket på för denna tävling. Kanske behöver vi en morot. Ett pris. En morot som pris. Så får det bli. Se så, sätt igång att komma på ord med lock.



Glöm heller inte att spela julkalenderns skräpspel på: http://www.sr.se/barn/julkalendern/skrapspelet/

Okej..här kommer veckans utmaning: Ord med lock.

Själv tycker jag att sofflocket är det alla kategorier bästa locket. Om man måste välja alltså. Och det måste man. Ibland.

Förresten finns det tokmycket bilder nu från vår helg i en gruva (Tuna Hästbergs gruva) på min sida på pixbox. ( www.bean.pixbox.se )

Tack sötis för att du alltid tror på mig. Det värmer. Jag ska göra dig stolt!!

Är så glad att jag får krama dig snart.

Men syster, jag vet att du kommer att klara testerna med bravur! Ingen har en sån stenvilja som du när det väl gäller. Är helt övertygad om att det kommer gå vägen den här gången.
  Jag har tagit det piano hela veckan faktiskt. Vi har haft individuell plan, så jag har ägnat en del tid åt egna projekt, men väldigt mycket mer på att umgås med M. Nu har han åkt ut på sjön och ska bli borta till mars. Men jävlar i min låda vad mycket tid jag har till att jobba framöver, sätter mig verkligen in i rollen som gräsänka och har storslagna planer på mitt nya supereffektiva och disciplinära jag. På två dagar har jag sett sju filmer, det var inte så superkreativt förstås, men inspirationen måste ju hämtas in nånstans ifrån.

Wall.e                                   + + + +
Last king of scotland         + + + +
Simpsons the movie         + + +
The number 23                   + +
Evan allmighty                     ++
Morgan Pålsson                 -

Hämtade mina sista lådor från A's förråd i förrgår också, vilket känns skönt att ha gjort äntligen, slutligen. Ett och ett halvt år sen jag flyttade därifrån. Hittade en massa bortgkömda klenoder. Men det var ett par saker som jag verkligen letade efter och räknade med skulle finnas där, vinterkängor, vinterjacka, lexikon, och just de grejerna var naturligtvis borta. Tänk den dag man får flytta in i sin egen lägenhet och kan samla hela sitt bohag utan att oroa sig för när man måste flytta nästa gång. Åh, ljuva ouppnåeliga förstahandskontrakt!
  Nu ska jag ta mig i kragen, för det har jag undvikit länge nog. Ska fika med Emily, hjälpa till att fota ett par av Patricks målningar och sen jobba på tranqan ikväll. Imorrn ska jag börja tömma mitt arbetsrum och packa ner allt i köket, för det kommer hantverkare hit för att renovera i början av januari. Vi beställde tapeterna första juni, och bara sju månader senare ska de sättas upp. Å sen är det måndag och då ska jag fylla mp3 med musik och samla ihop lite reselektyr för på tisdag åker jag hem!!
  pussilago!

vi sa nånting om en lugn söndag med kaffe och plugg, en dag med ro och wienerbröd till läxorna men ingen överdriven prestation. Det blev inte så. alls.
  Tidigt fick jag linka iväg till sjukhuset med min kulörta och svullna vad. En veckas blåmärke har blivit till en blåval där det förut fanns ett smalben. Så när jag skulle betala för mitt besök så fann jag bara ett tomt fack där kontokortet skulle legat. Utan pengar ingen läkarvård sa damen, men hon veknade snabbt och lovade att skicka en räkning. -Kan du inte skicka ett julkort istället, så bidde jag mycket gladare, sa jag. -Nej, sa hon.
  De röntgade ur allsköns vinklar men hittade inte frakturen de sökte, istället har vi bara en brusten muskel och en rejäl inre blödning. Vilken tur! eller? Så haltade jag ner till skolan och satte mig i datasalen för att spärra mitt kontokort, och väl gjort så hör jag någon bulta på dörren, eftersom den hade gått i baklås. Personen ifråga kom inte in, men vad värre var var att jag kom inte ut. Inlåst i skolan, utlåst från mina pengar, halt lytt men som tur var inte vänsterhänt..
   M, G och jag ägnade lördagskvällen åt att lusläsa G's mormors husmorslexikon på sex tunga band. Däri läser man att det nu för tiden (1955) inte anses sjukligt att vara vänsterhänt och att korrigering ej behöver påtvingas de barn som har särdeles svårt för en sådan omställning. Där stod även att homosexualitet inte heller är ett medicinskt sjukdomstillstånd utan en deffekt som tillståndet till trots inte innebär ett hämmat känsloregister för den homosexuella. Dessutom fanns en beskrivning på hur man bäst rengör kökskakel och hur man oppererar bort blindtarmen. Åh, såna böcker skrivs inte längre..



Längtar till jul, längtar hem. Saknar, saknar.. De här sista veckorna ska bara betas av, för sen byter jag kust. Jag vill inget hellre än sitta vid köksbordet med mina älskade syskon, mamma och pappa. I fredags fick m besked om sin praktikperiod och det är lång tid, men det känns lättare nu när man vet när, var och hur. Så ska väl det gå, det med.

Hannah stökar i bakgrunden, jag har slängt in ett lass tvätt, imorrn gäller det att få husmodellen byggd och snart nog sitter jag på ett tåg som ska ta mig hem!

Vet folk vilka Forsman & Bodenfors är? Vet du det syster? F & B står bakom några av det mest kända reklamer och kampanjer i sverige och världen.. Minns ni lotto-Åke? "Du har ju hela helgen på dig.. men åååke!" och minns ni Våldtagen av en Prince? Ikeareklamer, volvo, tele2 etc. etc Högst upp i gbg's NK-hus så har de sitt kontor, hela våningsplanet täckt från golv till tak i kaxigt, orange heltäckningsmatta och därtill bara högpolerade ytor, vita mac-books och vackra människor. Där var vi i alla fall på studiebesök idag för att briefa inför kampanjtävlingen vi är med i. Har jag berättat om det? Motorförarnas helnykterhetsförbund anordnar en tävling för sveriges designutbildningar och uppdraget är att få färre att köra alkoholpåverkade och därmed minska olycksfallsantalet.
   Det är ett enormt uppdrag på en väldigt liten budget (vi har 50.000 för att ta fram ett förslag, ytterligare 50.000 i prispengar och en halv miljon att genomföra kampanjen för). Så på kort tid, utan erfarenhet, på ett skämt till budget och utan organisation i ryggen så ska vi se till att 120.000 rattfyllerister om dagen, hädanefter ska välja att ta bussen och vi ska genomföra det som otaliga kampanjer före oss misslyckats med; förhindra alkoholrelaterade trafikolyckor.
   Jag känner mig för liten för sånt här, samtidigt som det är en otrolig utmaning. Liten och utmanad, som en.. som såna där pyttesmå råtthundar som kompenserar sin oansenliga storlek genom att skälla konstant och mucka med varenda jycke över 50 kg. Rattfylla är som en strykuppfostrad pitbullterrier och här kommer vi som en liten, rabiat guldhamster och ska mangla ner den!
Det har i runda slängar varit en förbaskat bra dag (är det ok att använda ordet förbaskat? jag gör det hela tiden, men nu när jag skrev det så såg jag hur fult och gammalmodigt det ser ut.. note to self; stryk 'förbaskat' ut vokabulär). Hur eller hur så känner jag mig mätt och belåten med dagens insatser, så nu ska jag ta mitt pick och pack och rulla bort till linné för att se vad M har för sig.